En dag i taget – och små framsteg som betyder allt


Det har varit några intensiva dagar här hos oss och många har frågat hur det går med Toora, så här kommer en liten uppdatering.

Veterinärerna tog beslutet att inte operera bort förändringen eftersom såret då skulle bli alldeles för stort för att kunna sy ihop på ett bra sätt. Däremot kunde de tömma ut en hel del var, vilket veterinären tror är ett tecken på att medicineringen faktiskt har börjat göra sitt jobb. Toora verkar dock vara väldigt känslig mot medicinen, vilket troligtvis är orsaken till svullnaden hon fått efter behandlingarna.

De tog även bort en bit för att skicka på analys och svar väntas någon gång denna eller nästa vecka. Först då vet vi säkert om vi är inne på rätt behandling och hur vi ska gå vidare framåt.

Trots allt detta mår Toora ändå förhållandevis bra. Hon är fortfarande pigg och glad under omständigheterna och veterinärerna tycker att hon ska fortsätta röra på sig så länge det inte sker någon försämring. Så nu försöker vi ta en dag i taget och hålla tummarna för positiva besked.

Till något helt annat…

Vi har haft ett ganska märkligt problem med Dirre, vår ettåring. Han har nämligen totalvägrat att gå ut ur sin hage. Vi har försökt flera gånger, men det har verkligen inte gått. Samtidigt har det varit så mycket annat runt omkring att vi kanske inte lagt den tid på problemet som vi egentligen borde ha gjort.

För några veckor sedan fick jag en ny praktikant som jag aldrig träffat tidigare. Hennes pappa ville gärna prata med mig. De är nyinflyttade från Holland och han pratade bara engelska, vilket inte är min starkaste sida – särskilt inte när det handlar om hästar och ridning.

Det visade sig att han arbetar med någon form av djurkommunikation och just nu utbildar sig till lärare inom det. Han behövde ytterligare en elev i sin utbildning och frågade om jag ville vara med. Sedan sa han något i stil med:
”Du har säkert inga problem med dina hästar som du inte vet hur du ska lösa?”
Och jo… det hade jag ju faktiskt.

Så vi började jobba med Dirre och har nu haft tre tillfällen tillsammans. Idag, på tredje gången, hände något riktigt fint – Dirre valde själv, helt avslappnat, att följa med ut ur hagen.

Det var faktiskt väldigt häftigt att se, särskilt eftersom jag är ganska skeptisk till sådant här från början. Men det fungerade verkligen.

Det är svårt att förklara exakt, men det handlar mycket om att jag som människa måste släppa alla andra tankar och verkligen vara i nuet – nästan som meditation. När man själv hittar det lugnet kan man också hjälpa hästen att känna sig trygg och avslappnad. Och en trygg häst vågar till slut göra sådant den tidigare varit rädd för.

Hittills har fokus mest legat på Dirre, men framöver kommer det bli mer fokus på att jag själv ska lära mig tekniken. Det känns både spännande och väldigt utmanande.

För oj vad svårt det är att försöka att inte tänka på någonting alls…  fortsättning följer!


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Livet med djur!

Bild
Jag har påbörjat så många inlägg den senaste tiden, men haft svårt att landa i något som verkligen känts rätt att dela. Ibland fastnar orden, kanske för att ämnet är tungt, eller för att känslorna är för starka. Men nu väljer jag att skriva om något som är både viktigt och väldigt jobbigt. När är det dags för ditt djur att vandra vidare? När det gäller hästar handlar det tyvärr många gånger om skador som aldrig blir bra. Då är det veterinären som gör bedömningen om hästen kan leva ett fortsatt värdigt liv – eller inte. Och just ordet värdigt är så oerhört viktigt att stanna upp vid. Alltför ofta är det våra egna egoistiska känslor som får styra. Kärleken, rädslan för sorgen och oviljan att släppa taget gör att vi blundar för det som egentligen är bäst för djuret. Det bland det svåraste med att ha djur är att behöva fatta beslutet när det är dags att avsluta ett liv. Tyvärr väntar många djurägare för länge med att ta bort gamla eller sjuka djur. Det innebär att djuret får lida – ibla...
Läs mer

Ny vecka och solen skiner!

Bild
Ny vecka och solen skiner 🌞 Denna vecka fokuserar vi på markarbete , och jag har lagt upp övningar som både stärker hästens kropp och hjälper dig som ryttare att finslipa din inverkan. Vi kommer arbeta med upphöjda bommar på rakt spår samt bommar lagda i bågar på marken. De röda bommarna kommer ridas i både stora och små bågar – men även på rakt spår. Att rida rakt över bommar som ligger lite snett är en riktigt bra utmaning för rakriktningen, både för hästen och ryttaren. Här gäller det att hålla linjen, behålla rytmen och ha tydliga hjälper. Bommarna i bågar hjälper oss att jobba med balans, böjning och jämnhet i båda varv. Hästen får möjlighet att trampa under sig bättre, och du som ryttare får träna på att följa med i svängen utan att tappa takt eller form. Beroende på grupp och nivå kommer vi att anpassa svårighetsgraden efter just er. ⭐ Markarbete Det är ridning över bommar som ligger på marken eller något upphöjda. Övningarna hjälper hästen att: lyfta benen mer aktivt an...
Läs mer

Hej måndag!

Bild
  och fina hästar ;-) Att vi måste träna på det vi vill bli bättre på är förhoppningsvis en självklarhet, men att inte ge upp när det blir lite kämpigt är för många betydligt svårare. Därför är det så viktigt att påminna sig om att utveckling sker steg för steg, ibland med små framsteg som knappt känns – men som i det långa loppet gör hela skillnaden. Jag har förmånen att få jobba med så många duktiga elever som verkligen vill bli bättre, och det är just deras engagemang som är min största motivation. Att få se elever kämpa på, hitta nya vägar och upptäcka känslan när det lossnar – det är det som gör att jag hela tiden vill utvecklas och bli en ännu bättre ridlärare och tränare. Förra måndagskvällen slog det mig verkligen hur fina ekipage vi har. Att få arbeta både långsiktigt och kontinuerligt med samma elever och hästar är en enorm styrka. Det gör att vi kan bygga vidare på detaljer, våga utmana oss själva och samtidigt ge både häst och ryttare tid att växa i sin takt. Den här...
Läs mer