Borta bra men hemma bäst!


✨ Hemma igen och tillbaka till frukostgröten och tända ljus – borta bra men hemma bäst 💕
Det är alltid något speciellt med att komma hem. Lugnet, rutinerna och känslan av att allt har sin plats. Så skönt att komma hem och känna att det är ordning och reda på anläggningen.

Igår fick de sista tre unghästarna, Cooling, Lilli och Liza, komma hem från betet efter en lång och härlig betessäsong. Det blir alltid lite extra liv och rörelse när flocken förändras, även om det är nygamla vänner som kommer hem. Hästarna måste ju såklart genast känna av läget och reda ut vem som hör hemma var.

Vi hade en tydlig plan för hur de skulle gå i vinter – men som alltid är det inte säkert att hästarna delar samma åsikt som vi människor...

Först var tanken att Kiara skulle byta till ponnyhagen eftersom hon mer och mer kommer att slussas in i verksamheten. Men hon hade en helt annan plan. Inom tio minuter hade hon tagit saken i egna hovar och hoppat tillbaka till sin gamla flock. Så ja, det var väl bara att acceptera – Kiara får gå kvar där.

Cooling fick flytta ihop med Ebbas grabbar på lösdriften, och det såg riktigt lovande ut. De lekte och hade kul hela eftermiddagen och kvällen. På morgonen släppte vi dessutom ut Calle och Frasse till dem, och även om det blev lite spring och bus så gick det väldigt smidigt. Alla verkade nöjda och glada.

Jag och pappa gick in för en välförtjänt frukost och hann precis äta upp när telefonen ringde. Snickarna som jobbade hos grannen vid Ebbas stall hade sett lösa hästar. Hjärtat i halsgropen – lösa hästar är inget man vill ha, speciellt inte en hel drös stora grabbar!

Jag tittade ut och ser till min förvåning en av hästarna stå helt nöjd och äter vid balen i hagen utanför fönstret. Men resten? Fem stycken saknas...
Panik! Vad hittar de på nu? Hur långt har de tänkt springa? Och framför allt – kommer någon skada sig eller göra sönder något hos grannarna?

Vi sprang ut och till vår lättnad stod de faktiskt bara några meter bort, mellan hagarna, och mumsade på gräs medan de passade på att hälsa på stona. Pappa hann precis avstyra dem från att fortsätta längre ner mot vägen, och med lite mutor i hinkarna fick vi snabbt tag i fyra av dem.

Men Cooling då? Han var spårlöst försvunnen.
Vi började leta och snart fick vi syn på honom – där stod han, nöjd som en prins, mitt inne i den stora flocken. Staketet var helt, så även han hade hoppat in för att ansluta till "sin" grupp. Och där verkade han tycka att han skulle vara, punkt slut.

Tur i oturen verkar alla ha klarat sig utan större skador, och det är ju det viktigaste. ❤️

Så nu är flockarna lite annorlunda än vi först planerat, men kanske blev det precis så som hästarna själva ville ha det. Ibland får man helt enkelt låta dem visa vägen.




 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jönköping

Bild
Igår var det dressyrtävling i Jönköping. Jag startade två klasser LA:3 och LA:6 (tidigare Msv:C2) Första klassen var hon inte riktigt med mig och känslan var inte på topp, men hyfsade % ändå, Vilket säger att vi verkligen har höjt vår nivå. Innan har en dålig känsla resulterat i runt 60% och nu istället runt 65%  Andra klassen som är en klass som tyvärr sällan är med på tävling men är ett av de roligaste programmen att rida. Jag har fokuserat mycket på enkla byten ur förvänd galopp och överstrykning i galoppen. För detta har inte fungerat så bra. Så när det igår funkade på tävling och jag fick 7:or på dessa punkter blir man väldigt glad. Överlag var känslan och vårat samarbete mycket bättre i denna klassen. Så ärligt var det lite surt att vara  0,1% från segern i klassen. Men att vi får med oss en andra placering hem är givetvis jätte roligt.  Nu har vi en tävling kvar i år, om två veckor i Gislaved. Eftersom Gevalia haft lite otur med hovböld, hosta och skav, så har det ...
Läs mer

Nöjd ;-)

Bild
  Vi har ett tvättrum där vi har en tvättmaskin för alla häst tillbehör. Det har varit lite kaos i det rummet och väldigt mycket tvätt att tvätta. Men nu har vi städat och jag har tvättat många maskiner de senaste dagarna, så nu finns det bara några otvättade saker kvar (i korghyllan till vänster) På den ny uppsatta hyllan till höger ligger nu ren tvätt, lite hänger fortfarande på tork och maskinen går fortfarande för fullt :-) Men vad nöjd jag känner mig nu. 
Läs mer

Hej måndag!

Bild
  och fina hästar ;-) Att vi måste träna på det vi vill bli bättre på är förhoppningsvis en självklarhet, men att inte ge upp när det blir lite kämpigt är för många betydligt svårare. Därför är det så viktigt att påminna sig om att utveckling sker steg för steg, ibland med små framsteg som knappt känns – men som i det långa loppet gör hela skillnaden. Jag har förmånen att få jobba med så många duktiga elever som verkligen vill bli bättre, och det är just deras engagemang som är min största motivation. Att få se elever kämpa på, hitta nya vägar och upptäcka känslan när det lossnar – det är det som gör att jag hela tiden vill utvecklas och bli en ännu bättre ridlärare och tränare. Förra måndagskvällen slog det mig verkligen hur fina ekipage vi har. Att få arbeta både långsiktigt och kontinuerligt med samma elever och hästar är en enorm styrka. Det gör att vi kan bygga vidare på detaljer, våga utmana oss själva och samtidigt ge både häst och ryttare tid att växa i sin takt. Den här...
Läs mer