Gevalia

 

Gevalia har behandlats tre gånger nu av kiropraktorn och hon hade ju från början ett stort fel när revben låg fel så att bogbladet inte kunde röra sig som det skulle. Detta var inget nytt som uppkommit på henne utan detta har hon haft en stor del av sitt liv. Vilket gör att kroppen har byggts upp kring detta problem för att kunna fungera på sitt sätt. Nu när vi behandlat henne så har kroppen fått bygga om sig, vilket tar ca 3 månader om den får arbeta på utan förhinder. 

Hon har bara blivit bättre och bättre, när jag började rida för Annie också så har vi arbetat med lösgjordheten och fått henne att använda kroppen ännu bättre och mer liksidigt. Detta har gjort att hon under en period kännts lite till och från. Ibland helt fantastisk fin men också stel och konstig vissa stunder. Hon har även tappat lite i vikt, så jag började bli lite orolig för henne.

Funderade på anledning till viktras och stelhet, och kom fram till att det kanske beror på att jag täckat av henne på natten för tidigt. Hon har inte på något vis visat han hon frusit, men det tar mycket energi för att hålla värmen och då blir de lätt även stela.

Så jag började med täcke på natten igen och igår åkte jag iväg på träning för Micke. Det var några veckor sen han såg henne, då är det mycket lättare att se förändringar som händer än om man ser hästen varje dag.

Bara när hon haft täcket på sig en natt så såg hon rundare och mer välmående ut och träningen gick riktigt bra. Han tyckte hon såg finare ut än någonsin innan, att hon nu rör sig liksidigt och använder sina bakben korrekt. Han blev också imponerad av hur stilla mina händer blivit ( vilket har varit ett stort fokus på träningarna för Anni )

Vi hoppade, vilket jag inte gjort på länge så det kändes så svårt, till en början fanns det ingen känsla på hur jag skulle rida mot hinder. Nu med så bra glopp på hästen måste jag hitta vilket tempo jag ska hoppa i och tänka på att hålla ihop henne mer intill hinderna, eftersom hon hoppar allra bäst när hon kommer intill hinderna så hon använder sina bakben ordentligt.

Hoppade banan på 1 m som hon så lätt kliver över, banan avslutades med en tre kombination. Tre kombinationen började med ett lägre hinder på ca 80 cm och sen två högre. Sista gången låg de två sista hinderna på 110 och 120 cm och som hon hoppade. Det gäller att hålla i sig för att hänga med när hon hoppar på riktigt. Jag har en så fantastiskt fin häst 💖 som dessutom står ut med mig på ryggen i hoppningen.

Jag var väldigt lättat när jag åkte hem från träningen, oron för att det skulle vara något fel på henne finns inte längre.

Jag har inga filmer från gårdagens träning så bilderna är från en tävling för exakt ett år sedan, då vi hoppade 120 cm. Då gjorde hon det bra, men nu har hon mycket bättre kroppsliga förutsättningar för att kunna göra det mycket bättre.

Jag höll på att glömma dressyrtävlingen.... vi var ju iväg i måndags och tävlade i Ulricehamn. Det gick överlag bra, höjde mina procent i La:n. Hon var pigg och på hugget, lite väl i början men fick henne att slappna av mer och mer. Fortfarande måste hon komma till mer lösgjordhet på tävlingsbanan men detta kändes mycket bättre än innan.

Andra klassen gick egentligen också ganska bra trots låga procent. Vi gjorde några kostsamma missar, som galoppinslag i en sluta och så slog hon om galoppen i den förvända. Men annars hade jag högre poäng på det som vi satte än jag brukar.

Det som ändå kändes bäst på tävlingen var att hon inte spände till sig så mycket så hon blev sur och motvillig, utan jag fick fram henne hela tiden. Mycket lättare att rida på en häst som vill göra något istället för att gå emot hjälperna.