Cherokee!



 Vilken resa hon gjort vår fina lilla Cherokee.

Hon kom till oss som två åring, det var inte vår tanke att skaffa en unghäst då. Men en kund till mig skulle sälja av alla sina hästar och vi fick hem tre av dem för att träna, tävla och sälja. När vi sålt första, en D ponny som Ebba gjort jobbet med. Fick vi erbjudandet att köpa Cherokee av samma ägare till ett väldigt förmånligt pris. Eftersom det var Ebbas intjänade pengar tog hon henne som delbetalning. 

När vi hämtade henne hade hon aldrig åkt transport så det tog en stund att lasta henne. Hon var inte speciellt rädd eller orolig men frös fast på lämmen. Min första tanke var att vi skaffat oss en tjurskallig liten häst 😁

Den tjurskalliga sidan visade hon även när vi miljötränade henne i ridhuset, som med alla våra unghästar går vi bland annat över en presenning. Men den tänkte hon minsann inte sätta sin hov på och vad gjorde hon då.... jo hon växte fast och gick inte att rubba på henne en millimeter. Den ända av hästarna vi hållit på med som inte tänkte gå med på sånt här trams......

När det gäller ridningen på henne har ju den gått i en berg och dal bana. Hon var snäll från början men hade en period då hon inte var så pålitlig, då hon både bockade och tvärnitade ibland.

Men det jobbigast har ju varit hoppningen, då hon har varit så rädd för bommar och hinder. Här har Ebba gjort ett enormt bra arbete som lugnt och bestämt har tränat hur mycket som helst. Med en stor risk att flyga av så många gånger. 

Det var med blandade känslor hos både mig och Ebba i fredags när det var dax att göra debut på tävlingsbanan. 

Hon var väldigt lugn och cool på tävlingsplatsen, på framhoppningen var de första sprången spända och hon överhoppade sig som vanligt. Men slappnade ganska fort av och hoppade som hon skulle.

Sen går de in på banan och som hon hoppar, det var den bästa runda hon någonsin gjort. Kan säga att det kom några glädjetårar där jag stod och filmade. Visst det var "bara" en felfri 80 cm runda, men vi kände oss lika stolta som om hon hade hoppat 140 cm felfritt. Fina, duktiga lilla häst 💗

Vilken utveckling all träning har givit.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Vilken jäkla käftsmäll....

Bild
 Idag är det en tung dag..... hästarna ute och en vanlig måndag så är det frukostmöte med pappa sen ett träningspass innan kontoret. Men idag skulle pappa iväg och jag hade ingen matlust. Trött som tusan av att vi kom hem efter 01 inatt. Så jag kröp ner i soffan drog filten över mig och ömsom sov och ömsom grät. Varför är livet så hårt ibland??? Det började redan under dagen då jag var nära bristningsgränsen av alla dåliga ömma hovar,  när jag red kändes Gevalia verkligen skitkonstig. Inte halt men sååå konstig, tror och hoppas att hon är ömfotad av skoningen i torsdags. Men så typiskt när det är bokat att hon skulle iväg på fredag för en träningsvecka när jag är borta.  Sen åkte vi på kalas för att fira Oliver :-) fick super god mat och humöret svängde uppåt igen. MEN det blev kortvarigt, ett telefonsamtal från fodervärden till Henry, hon sa att han inte mådde bra. Satte mig i bilen och var där två minuter senare. Vi misstänkte direkt foderstrupsförstoppning så ringde veterinären som
Läs mer

Vivan, älskade Vivan

Bild
Jag har funderat mycket över hur jag ska göra med Vivan. Hon är gammal och kroppen börjar sakta bli sämre, även om hon fortfarande tycker det är roligt att jobba ( med rätt elever på ryggen ). Men så igår under lektionen började hon halta ganska mycket på sitt framben, samma ben som hon hade ont i förra gången hon var halt.  Detta gjorde mitt beslut mycket enklare, jag har hela tiden sagt att hon ska inte gå och ha ont någonstans. Jag vill att dem ska få avsluta livet medans de fortfarande mår bra och har livsglädje kvar. Så jag har beslutat att hon inom en snar framtid kommer lämna oss 😭💔 Hon kommer vara saknad av många men den som kommer sakna henne mest är Gevalia, vilket gör det extra jobbigt. Klart hela hennes flock kommer sakna henne, hon är deras trygghet, deras mamma och fostrare.  Jag har haft henne som arbetskamrat i 14 år och hon har varit helt fantastisk MEN också gett mig många extra grå hårstrån..... Att hon skulle bli ridskolehäst när hon kom till oss var inte alls tan
Läs mer

Gråter och städar......

Bild
 Ännu en jobbig dag att vara djurägare....... Det finns saker som aldrig blir lättare, att ta farväl av en kär vän kommer alltid att vara skit jobbigt. Denna fina, snälla och så duktiga häst. Han har verkligen givit oss så mycket, framförallt har Ebba lärt sig så mycket tillsammans med denna stjärna. Vi kan inte tacka dig nog för åren vi fått med dig 💕💕 Nu slipper du smärta och obehag älskade vän. Ebba och Corre när debuterade 130 cm 😍 en av deras bästa rundor någonsin.
Läs mer