Lindas blogg - utbildning-träning-tävling

Här hittades hon 💕👏  .... det blev i måndags.  Ebba körde Kiara till våra kompisar på måndagen för att planen var att hon skulle vara hos dem i sommar och ev längre för att den lilla ryttaren i familjen ska fortsätta rida och utbilda henne. Men klockan 18,00 på måndags kvällen ringer Ebba mig och säger att Kiara har rymt och varit borta i två timmar. Hon säger att de är många som är ute och letar efter henne. Jag lägger chockad på telefonen, får direkt upp bilder i huvudet där lilla Kiara har gått ner sig i något kärr...... Med en stor klump i magen är det bara att fortsätta med lektionerna hemma med vetskapen att det är många ute i skogen och letar efter henne. Varje gång det ringer eller plingar i telefonen stannar nästan hjärtat, är det bra eller dåliga nyheter som kommer. Det kom uppdateringar om att läget var oförändrat, så när jag slutade 21,15 var hon fortfarande spårlöst försvunnen....... Jag och andra som var kvar i stallet åkte dit för att hjälpa till, två drönare...

 Det var 6 månader sen jag och Gevalia tävlade sist, känns som en evighet sen.  Men igår blev det då äntligen av :-) Eftersom planen var att jag skulle tävlat en tävling innan denna och rida en lägre klass för att komma igång. Så hade jag anmält mig till LA:6 (tidigare Msv C) och Msv B:1 denna tävling.  Första klassen fick jag en ganska bra känsla, även om vi presterar mycket bättre på träning. Men för att vara årsdebut och att jag har krånglat lite fram och tillbaka med olika bett så är jag väldigt nöjd. Inga missar i detta ganska långa och innehållsrika program. Att sen mitt resultat räckte till en andra placering var ju riktigt roligt :-) Det var väldigt varmt och inte så långt mellan mina starterna så jag trodde kanske hon skulle bli lite tröttare i sista starten. Men så blev det inte alls, hon var pigg och taggad. Känslan var ännu bättre än inför förra klassen. Innan startsignal var hon så fin och pampig, så har jag inte fått henne innan. Kände mig som värsta proffsr...

Calle försöker gömma sig under höet....  Halt - Stel - Bättre än någonsin , med dessa ord beskrev min tränare mina tre sista träningar. Nu får vi för allt i världen hålla tummarna för att jag och Gevalia kan komma ut på tävling snart. Jag är anmäld till en tävling den 25/5 i Bratteborg. Men tillbaka till gårdagens träning. Hon är fin i sin mungipa igen, de där sprickorna kommer och försvinner lika fort. På förra veckans träning var hon som sagt väldigt stel och inte speciellt arbetsvillig, då bli hon stark och springig. Därför bytte jag bett denna gången för att kunna komma åt henne bättre utan att vi ska ha en dragkamp. Det är fortfarande ett väldigt milt bett men Gevalia blir helt annan på det. Nu fick jag tillbaka henne utan att behöva ta i och hon var fin från början. Men i slutet var hon riktigt fin, en härlig känsla att kunna rida med så små hjälper men ändå känna vilken power det är i hästen.  Idag fick hon jobba lite på lina. Jag gjorde det i en gräshage där det lutar ...

Hur fin är inte Daydream? Planen var att både jag och Ebba skulle starta Gevalia på lördagens tävling. MEN så blev det inte, för hon har fått en torr spricka i mungipan.  Silver var i alla fall med helt som planerat och vårat program började riktigt bra, fick min första 9:a. Då är det inte långt ifrån perfekt..... Men när jag fattar galoppen på honom händer något, den fina kontakten jag haft med bettet var som bortblåst. Jag förstod ganska snabbt att han lagt tungan över bettet, vilket gör att all kommunikation via munnen försvinner.  Så resten av programmet var en utmaning att ta sig igenom, vägarna blev inte så bra och han var orolig med mun och huvud. Trots detta 65% Denna tävling var inomhus så Frasse tyckte inte om domarbordet, så han ville inte gå nära det.  Därav väldigt mycket lägre procent denna gången. Men andra lagryttare lyckades bättre och vi blev tillslut 3:a precis utanför placering :-) Det var en rolig dag tillsammans med många klubbkamrater, det var nog f...

  Det är så vackert ute i naturen nu, vi är lyckligt lottade som har sådan närhet till till detta fantastiska. Att dessutom får uppleva den från hästryggen gör inte saken sämre. Fotot är från i fredags då jag och praktikant Lovis red ut på Gevalia och Vanessa. Vissa dagar är livet verkligen på topp och lätt att leva.  Passa på att fyll på energi, det lär vi behöva framåt ;-)

  Det fortsätter åt rätt håll med Gevalia. Nu rider jag henne som vanligt fast inte lika hårda pass. Jag hoppas verkligen att vi kan vara med på Värnamos stora dressyrtävling i juni. Men det kan bara framtiden utvisa, det hinner ju hända både det ena och det andra innan dess.  Till helgen är det lagtävling i dressyr igen. Silver ska gå lagklassen och om det känns bra ska Gevalia gå en klass också.  Denna gången är tävlingen i Gislaved :-) I helgen har vi satt ännu mera staket, så otroligt skönt att vi fått mer bete på hemmaplan.  Nu hoppas vi att dessa tre finingar går upp lite i vikt av det gröna goda gräset.

Här är killarna som ska flytta hit 🥰 ska bli spännande att få följa dessa, förhoppningsvis många år framåt. Ebba tycker de ska heta Leif och Billy 🤣